Röster

Lady Dahmer: ”Feminismen är inte till salu”

Vad händer med en ideologi och kamp som feminism när den plötsligt blir uppköpt av Volvo eller random hudkräms-tillverkare? Natashja ”Lady Dahmer” Blomberg vågar vara kritisk mot den egna rörelsen.

Valerie Kyeyune Backström har skrivit en efterlängtad och välbehövd artikel om feminister som hand i hand med kapitalismen och patriarkatet uppmuntrar andra kvinnor att konsumera, inte helt sällan i feminismens namn. Det är en obekväm sanning hon för fram. Jag vrider mig kallsvettigt när hon namedroppar kvinnor jag beundrar och ser upp till. Det blir jobbigt för ingen vill ju vara taskig, allra minst mot medsystrar som hittat ett sätt att tjäna pengar på när de driver vår gemensamma kamp framåt.

Visst måste väl feminister också kunna tjäna pengar på det de gör? Kvinnor ska ju inte jobba gratis.

Men vad händer när pengar hamnar på agendan? Är det okej att feminister tjänar pengar på sin publik? Är det okej att tjäna pengar på politik och aktivism då? För visst måste väl feminister också kunna tjäna pengar på det de gör? Kvinnor ska ju inte jobba gratis. Jag har själv använt exakt samma argument för att försvara mina egna dåliga beslut och när jag påminns om det så känner jag skam men också tacksamhet för alla andra ”Valeries” som vågat ifrågasätta och synliggöra det maktmissbruk det egentligen handlar om.

Kanske är det svårt att veta var gränsen går och vad som är okej, men det är viktigt att fundera på vad som händer med inte bara innehållet utan även trovärdigheten när plattformen blir en marknadsplats.

Vad händer med feminismen när den blir en handelsvara att sälja eller köpa?

Det handlar ju inte om den enskilda kända feministens kamp för brödfödan och det är ohederligt att hävda att Valerie menar att feminister minsann inte får tjäna pengar, eller ens köra bil som jag såg någon skriva som svar på att en profilerad feminist gör reklam för Volvo.

Förhållandet mellan offentliga feminister och deras publik är byggt på en illusion.

Det handlar däremot om att feminister som med hjälp av sitt inflytande och det förtroende de byggt upp hos publiken använder vår gemensamma kamp till att övertyga kvinnor om att det är ”selfcare” och ”empowering” att köpa, nej förlåt – unna sig hudkrämer och kläder.

Och det handlar om maktbalans. Förhållandet mellan offentliga feminister och deras publik är byggt på en illusion där följaren tror sig ha en personlig och ömsesidig relation med personen de följer. Konsekvensen av detta är inte helt sällan: blind tillit. En feminist som man litar på, som man kanske ser som en vän för att det är så hon byggt upp sin plattform kanske under flera år, det säljer bättre än nåt annat. Och det har företagen fattat. Annars skulle de inte betala tiotusentals, ibland hundratusentals, kronor för att få göra reklam via feminister och influencers konton.

Så man säljer inte bara ut feminismen utan även sin publik när man får betalt av företag för att rent krasst manipulera publiken till att konsumera företagets produkter eller idéer. Det är att missbruka det förtroende andra har för en. Och det är djupt oetiskt.

Feminism är kamp, inte en mysig och trevlig tjejfest där alla ska få göra som de vill.

Men det är så enkelt att gå med på det. Kanske för att det är så himla skönt att slippa slåss för en gångs skull. Det är så skönt att slippa granska hur patriarkatet har sitt grepp på det personliga och privata planet. Liksom ÄNTLIGEN kan vi andas ut och slappna av. Man kan luta sig tillbaka och göra feminism av allt man tycker är roligt eller allt som ger en bekräftelse eller får en att må bra, om än bara för stunden. Det är jobbigt nog att vara feminist, kan en kvinna inte bara få leva liksom? Måste allt en feminist göra vara feministiskt?

Nej det måste det inte. Det vore ju helt omöjligt och det vore heller ingen rörelse jag skulle vilja vara en del av. Men vi behöver ta ansvar. Och är man en kändis eller offentlig förebild, frivillig eller ofrivillig så kräver det ett helt annat ansvar att ta hänsyn till än om man vore en vanlig Svensson.

Feminism är kamp, inte en mysig och trevlig tjejfest där alla ska få göra som de vill. Och i kampen ingår att göra upp med den samhällsstruktur som håller kvar kvinnor i förtryck. Det finns inget systerskap i att tjäna pengar på att övertyga kvinnor att de behöver konsumera mer för att må bra. Det finns ingen feminism i att på bekostnad av kvinnors självkänsla inbilla dem att det är frigörelse att anpassa sitt utseende efter rådande patriarkala normer. Det är antifeminism. Och det måste vi med stora plattformar avkrävas ansvar för.

NATASHJA ”LADY DAHMER” BLOMBERG

Natashja har podden ”Postpatriarkatet” där hon bland annat pratat mer om ämnet feminism till salu, lyssna här. Och följ henne på Instagram: @ladydahmers

Dela artikeln

Gillar du GARDET? Vi gillar att kunna betala alla våra medarbetare. Och för att kunna göra det behöver vi din hjälp. Stötta oss via Swish – 1234368940 eller Patreon, så vårt oberoende journalistiska och opinionsbildande arbete kan fortsätta. Tack för ditt stöd.

till toppen

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Gardets webb. Läs mer om Gardets integritetspolicy