Gaslighting – att leva i en mardröm

Gaslighting – vad betyder det egentligen? GARDET förklarar bakgrunden till begreppet som idag sätter ord på den psykiska manipulation och misshandel som kvinnor ofta utsätts för när de lever med sin förövare.

Begreppet kommer från filmen Gaslight (filmatiserad 1940 och igen 1944, då med Ingrid Bergman i en av huvudrollerna). Handlingen i kort går ut på hur en kvinna börjar uppleva att en rad märkliga och oförklarliga saker sker runt omkring henne. Bland annat ser hon hur en gaslampa i hennes rum växlar i styrka – starkare och svagare, starkare och svagare. Men hennes man försäkrar henne om att lampans sken är konstant.

För hennes make är händelserna nämligen inte oförklarliga alls: han slår fast att hon är psykiskt sjuk och inbillar sig allting. Till slut kommer det fram att alla händelser är regisserade av mannen själv – inklusive lampan som han manipulerat gastillförseln till – som en strategi för att få kvinnan ifrågasatt och omyndigförklarad (han vill sno hennes smycken eller något annat småsint).

Det är svårt att föreställa sig något mer obehagligt än att en person regisserar omgivningen till att ifrågasätta allt du tror är sant.

Gaslighting beskriver alltså den psykiska manipulation som sker när en förövare genom olika ifrågasättande strategier får offret och hens omgivning att tvivla på allt hen säger sig ha upplevt.

Illustration: Julia Hermansson

Det är ingen slump att filmen från 40-talet omnämns som en thriller eller till och med rysare. Det är svårt att föreställa sig något mer obehagligt än att en person regisserar omgivningen till att ifrågasätta allt du tror är sant. Till att du själv börjar ifrågasätta om det du varit med om verkligen skett. Att inte bara bli utsatt för kränkningar och övergrepp utan bestulen på all möjlighet att bli trodd när du berättar om det – det blir inte mörkare än så. Som att leva i en mardröm du inte kan vakna upp ifrån.

Att bli gaslightad är inte en händelse utan en process. Ofta börjar förövaren ljuga om och förvanska tillsynes obetydliga saker. Kanske reagerar du bara på att det är lite märkligt att personen ljuger om något som verkligen inte spelar någon roll?

I nästa steg kan det handla om att förövaren förnekar att hen sagt något som du helt säkert vet att du hört. Kanske blir du anklagad för ett osmickrande karaktärsdrag som i själva verket är förövarens. Det kan komma fram hur förövaren utmålat dig som otillräknelig inför dina vänner och din familj.

Kanske blir du anklagad för ett osmickrande karaktärsdrag som i själva verket är förövarens.

Och hela tiden är förövarens egen person och agerande oantastligt. Hen berättar om allt du gör fel, missförstår, inbillar dig och du börjar tvivla på vad du ska lita på mest: dina egna sinnen eller förövarens ord.

Men det var inte du som missuppfattade eller var överkänslig. Det var aldrig du som ”bara var överkänslig”. Nu vet både du och vi vad det betyder: du har blivit gaslightad.

Dela artikeln

Gillar du GARDET? Vi gillar att kunna betala alla våra medarbetare. Och för att kunna göra det behöver vi din hjälp. Stötta oss via Swish – 1234368940 eller Patreon, så vårt oberoende journalistiska och opinionsbildande arbete kan fortsätta. Tack för ditt stöd.

till toppen

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Gardets webb. Läs mer om Gardets integritetspolicy