Med pengarna som vapen

OPINION Pengar är makt och det gäller även i parrelationer. GARDETs Paula Dahlberg beskriver med skärpa det våld vi aldrig pratar om. Det våld som inte syns men som kan få ödesdigra konsekvenser.

När du hör om våld i nära relationer, vad tänker du på då? De flesta, och säkert du med, tänker först och främst på fysiskt våld. Slag och sparkar, saker som om det går för långt kommer ge synliga, eventuellt allvarliga, fysiska skador och men. Kanske inkluderar du även sexuellt våld i det fysiska våldet, kanske tänker du på det som en egen kategori som du ändå snabbt får upp i huvudet när du skall föreställa dig våld i nära relationer.

Därefter tänker många på psykisk misshandel. Den form av våld som finns närvarande i alla våldsamma relationer. Du kommer nämligen inte få någon att acceptera fysiskt våld utan att denne redan är nedbruten av psykiskt. Psykisk misshandel inkluderar sådant som att vara hånfull och nedvärderande, skambelägga och kontrollera. De flesta har någon gång utsatts för psykisk misshandel i en relation, både nära relation och mer ytlig som i en arbetsrelaterad relation.

Ekonomiskt våld innebär till exempel att den kontrollerande parten kräver fullständig kontroll över ekonomin.

En form av våld som sällan kommer upp i folks medvetande vid prat om våld i nära relationer är det ekonomiska våldet. Trots att ekonomiskt våld kan finnas med i uppemot 99 procent av alla skadliga relationer pratar vi sällan om det. Ekonomiskt våld är en form av psykisk misshandel som kan få ödesdigra konsekvenser. Ja, det kan till och med driva människor till självmord.

Ekonomiskt våld innebär till exempel att den kontrollerande parten kräver fullständig kontroll över ekonomin. Alla pengar går in på ett gemensamt konto som den kontrollerande parten sedan tar fullständig kontroll över. Den utsatta kan tvingas tigga pengar för att köpa mat till de gemensamma barnen, eller pengar för transport till det egna arbetet och så vidare. Alla pengar den utsatta används granskas, ifrågasätts och skuldbeläggs. Trots att den kontrollerande kanske själv spenderar långt över sina tillgångar är det den utsatta som omtalas som slösaktig, egoistisk eller kontrollerande kring den gemensamma ekonomin.

Även när en relation tagit slut kan den ekonomiska misshandeln fortsätta.

Om paret har separat ekonomi finns skuldbeläggandet ändå där. Eller krav på att betala precis 50-50 av alla räkningar trots att det innebär att den drabbade har noll kronor kvar när räkningarna är betalda och den kontrollerande kan leva lyxliv. Även när en relation tagit slut kan den ekonomiska misshandeln fortsätta. Ofta innebär det att den utsatta betalar eller avstår ekonomiska anspråk bara för att slippa tjaffsa.

Att vi talar så lite om ekonomiskt våld gör att vi får en blind fläck när det gäller att förstå våldsamma relationer. Något som bidrar till att till exempel förslag om helt delad föräldrapeng saknar uttänkta skyddsnät för de personer vars partners kan tänkas använda sina dagar som ekonomiska påtryckningsmedel. Dagens system är inte perfekt då män som delar vårdnad med ett barns mamma kan vägra skriva över dagar men också vägra vara föräldraledig för att straffa mamman. Idag går det att stämma pappan för att få dagar eller att pappan tar ut ledighet med barnet, men med de förslag som funnits kring tvingande 50/50 delning finns inte sådan lösning. Enbart vid enskild vårdnad kan ena parten få alla dagar och att få enskild vårdnad i efterhand är inte enkelt. Detta ger män en enorm chans till ekonomisk kontroll över en kvinna ifall han vill.

Effekterna av ekonomiskt våld skall inte underskattas och det är dags att vi på allvar lyfter denna formen av relationsvåld och hur effektivt den kan fortsätta begränsa en persons vardag även långt efter en relation tagit slut. Utan denna pusselbit blir bilden av våldsamma relationer inte komplett! 

Dela artikeln

Gillar du GARDET? Vi gillar att kunna betala alla våra medarbetare. Och för att kunna göra det behöver vi din hjälp. Stötta oss via Swish – 1234368940 eller Patreon, så vårt oberoende journalistiska och opinionsbildande arbete kan fortsätta. Tack för ditt stöd.

till toppen

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Gardets webb. Läs mer om Gardets integritetspolicy