Tjock, ätstörd eller både och?

KRÖNIKA. GARDETs Paula Dahlberg om den glömda gruppen ätstörda - tjocka. Och om att det bara finns en sak som faktiskt är bevisat bra för hälsan...

Det här med kroppsaktivism. Att älska sin kropp oavsett hur den ser ut. Att älska sin kropp oavsett hur den ser ut utan att omgivningen kommer med oönskade ”tips” om viktnedgång, träning eller ”hälsa”. Det är ju en fråga som berör och framför allt om du är tjock (som jag) så sitter det enormt hårt att omgivningen ska tillåtas ha åsikter om ditt utseende. Om vikten (höhö) av viktnedgång och yadayada. Det påstås komma av välvilja men handlar precis lika ofta om fördomar, ren okunskap eller en önskan om att få känna sig duktigare än den där tjockisen en just tillrättavisat. Ofta landar också diskussioner i om vad som är värst ur hälsosynpunkt: ätstörningar eller övervikt?

Poängen är att helt oberoende vikt så finns det bara EN sak som faktiskt är bevisat bra för hälsan: acceptans. Att accepteras precis som en är.

”Fun” fact: överviktiga kan vara ätstörda. Det ena uteslutet alltså inte det andra. Det är inte så att alla med ätstörning är underviktiga eller att tjocka skulle kunna ha lättare att ”få kontroll” på sitt förhållande till mat än typ någon med anorexia. Om vi ska se till underviktig vs. övervikt är det tidigare faktiskt farligare än att vara tjock. Men det är egentligen inte poängen. Poängen är att helt oberoende vikt så finns det bara EN sak som faktiskt är bevisat bra för hälsan: acceptans.

Att accepteras precis som en är. Att få stöd och kärlek och känna att en verkligen duger och är värd att älskas oberoende av kroppens utseende eller storlek. Hån, förmaningar, vikthets, kommentarer om mat eller åsikter om utseende (till och med positiva sådana) har negativ effekt på hälsan både psykiskt och fysiskt. Inom vården leder det till en alarmerande nivå av feldiagnoser och till barn som redan från låg ålder får lära sig att ha ett skadligt förhållande till mat. Ingen blir smal av hets om vikt och ätande. Det skapar bara självhat och olyckliga människor.

Illustration: Tilda Bergsten

Många undrar hur vården skall kunna förhålla sig bättre till vikt, till exempel kring kraftigt överviktiga barn där vården vill ta itu med vikten i ett tidigt skede. Jag menar att inställningen i sig är felaktig. Övervikt ger inte automatiskt sjukdomar. JA, i vissa fall ökar det risken men ökad risk är inte samma sak som att det är givet att en blir sjuk. Det vården borde fokusera på för att arbeta förebyggande är att faktiskt granska bakomliggande orsaker. Inte nöja sig med ett ”denna person är tjock, nu sätter vi hen på diet!”. Speciellt inte när det kommer till barn. Istället bör fokus vara på att kolla värden, utesluta till exempel störningar i ämnesomsättning eller psykisk ohälsa.

Det finns helt enkelt många faktorer bakom varför någon blir tjock.

Ta enskilda samtal med barnen och utred hemsituationen. Vad har föräldrarna för förhållande till mat och vikt? Även om de äter så att säga hälsosamt kan inställningen till vikt och mat uttryckas på sätt som bidrar till problem hos barnet. Det finns helt enkelt många faktorer bakom varför någon blir tjock. Att ständigt behandla det som brist på självrespekt, dålig karaktär, lathet eller dylikt är helt enkelt att göra det lätt för sig och kommer inte ge något positivt utslag i slutändan.

Över 90 procent av personer som en gång varit överviktiga kommer gå upp i vikt efter bantning. Att operera magsäcken har en bättre frekvens men till och med då går majoriteten upp i vikt igen. Det är inte en fråga om misslyckanden eller dålig självkontroll. Det handlar om att människor trots allt inte hatar sig själva nog mycket för att fortsätta den spiral av självhat som krävs för att långvarigt hålla en viktnedgång.

Det om något är fan ett friskhetstecken!

Dela artikeln

Gillar du GARDET? Vi gillar att kunna betala alla våra medarbetare. Och för att kunna göra det behöver vi din hjälp. Stötta oss via Swish – 1234368940 eller Patreon, så vårt oberoende journalistiska och opinionsbildande arbete kan fortsätta. Tack för ditt stöd.

till toppen

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Gardets webb. Läs mer om Gardets integritetspolicy