Röster

Våldtäkt – en kalkylerad krigshandling

KRÖNIKA. Våldtar mannen på måfå? Eller löper vissa kvinnor större risk att utsättas? GARDET's Paula Dahlberg ger oss nya perspektiv på politiken kring våldtäkten.

Våldtäkt är ett ämne som berör på alla plan. Det märktes inte minst i och med #metoo-rörelsens genomslag och efterdyningar som ännu inte nått sitt slut. Trots detta talas det sällan om vilken politisk kraft våldtäkter har.

Det är vida känt att våldtäkt eller hot om våldtäkt används som vapen i krig eller för att tysta kvinnliga politiker. Att våldta en kvinna som krigshandling anses fylla flera funktioner i kriget, dels är det en form av ”belöning” till soldaterna, dels är det mentalt nedbrytande för fienden som inte kunde skydda kvinnorna från våldet.

Illustration: Gun Karlsson

När våldtäkter i Sverige diskuteras hamnar fokus ofta på den sexuella delen av våldtäkten. Seglivade myter om mäns sexualdrift, hur de inte kunde hjälpa sin kåthet, kvinnors lockande beteenden och testosteronet hos män fortsätter cirkulera runt. Den politiska aspekten försvinner.

Våldtäkt är politik. Både i dess genomförande och i hur det diskuteras och rapporteras. I själva handlandet är det politik i de kalkyler männen gör innan övergreppet. För kalkyler görs. En fattig ensamkommande afghan kommer inte i första taget att våldta en rik vit svensk kvinna från finare område. Dels för att möjligheten för honom att ens komma i kontakt med kvinnan är begränsad, men också för att han förstår att sannolikheten att åka dit på det är stor. Lika så våldtar inte rika vita män främst rika vita kvinnor. Nej de föredrar kvinnor som står under dem ekonomiskt, och om möjligt även rasligt. De vet att kommer en svart fattig kvinna peka ut dem som våldtäktsmän så är det låg risk att kvinnan kommer bli trodd, nästan oavsett bevisning.

Torsken konstaterade med ett hånflin att han hade rätt att göra vad han ville för han betalade ju för sig.

Jag minns till exempel själv när jag våldtagits av en torsk under den tid jag var prostituerad. Torsken konstaterade med ett hånflin att han hade rätt att göra vad han ville för han betalade ju för sig. Plus att ingen skulle ändå tro en n**** h*ras berättelse så det var riskfritt för honom att förgripa sig på mig.

Våldtäktens politiska dimension märks därefter i vilka offer vi väljer att visa upp, och vilka vi väljer att gömma. Horan vs madonnan. Det vita offret vs det svarta både bildligt och bokstavligt. Under Me too var det de vita kvinnornas berättelser som fick mest utrymme. När det skulle göras mer intersektionellt blev det vita socialt utsatta kvinnor som fick mest utrymme. Vi rasifierade, oavsett social status, gömdes undan. Omvänt var det gällande förövarna.

De som kunde pekas ut som ”något annat” än svenska lyftes fram som förövare…

De som kunde pekas ut som ”något annat” än svenska lyftes fram som förövare, de vita fina svenska männen försvarades. Detta skulle jag vilja påstå syns extremt tydligt i jämförelse mellan fallet Arnault och fallet Virtanen. Arnault är förvisso vit fransman, men det gör honom tillräckligt mycket ”någon annan” för att de kvinnor som pekade ut honom skulle kunna få bli trodda. Virtanen däremot är ju en av ”oss” (vit svenne) och trots att det fanns ett stort antal av varandra oberoende kvinnor som pekade ut honom för övergrepp fanns det knappt någon hejd på försvaret kring hans beteenden.

I de fall då Arnault ändå har försvarats i media så har fokuset inte varit på att han varit oskyldig, utan att svenska lagar dömer för hårt. Virtanen däremot har försvarats i sin helhet, det är alla kvinnor som ljuger, han har minsann inte gjort något (allvarligt) fel.

Den här kunskapen om vem som klandras och vem som slipper undan, drar män nytta av. Männen ser vilka offer som skyddas och vilka som klandras, vilka förövare som direkt ses som skyldiga och vilka som försvaras och anpassar sedan sitt agerar därefter. Män lär sig snart att en hora inte kan våldtas och att alla kvinnor kan vara horor i deras ögon.

Dela artikeln

Gillar du GARDET? Vi gillar att kunna betala alla våra medarbetare. Och för att kunna göra det behöver vi din hjälp. Stötta oss via Swish – 1234368940 eller Patreon, så vårt oberoende journalistiska och opinionsbildande arbete kan fortsätta. Tack för ditt stöd.

till toppen

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Gardets webb. Läs mer om Gardets integritetspolicy