Varför hatar Facebook och Instagram kvinnor?

KRÖNIKA. Amanda Oxell ringar in en trend - att framför allt kvinnor som går emot normen tystas och censureras på sociala medier. Nu tänker hon granska de sociala mediernas kvinnohat.

De senaste tre åren har jag bevittnat en enorm mängd censur, även kallad deplatforming. Framför allt på Facebook och Instagram. Konton har stängts ned och innehåll har tagits bort. Men, det har sällan varit de konton eller det innehåll man skulle kunna tro som stängts ned eller tagits bort.

För att ge er ett exempel så pratade jag häromdagen med en kvinna som driver ett konto som belyser vardagsrasism. Hon berättade att hon upprepade gånger gått in och anmält en Facebook-sida som spridit rasistiskt innehåll av mycket grov karaktär. Varje gång hon anmälde fick hon till svar att innehållet inte stred mot några community guidelines och därför skulle få ligga kvar. Frustrerad bestämde hon sig då för att skärmdumpa det innehåll som sidan la ut, göra ett bildkollage och sedan lägga ut från sin egen profil där hon också kompletterade med en text som sakligt och metodiskt redogjorde för exakt vad som var rasistiskt i det bildkollage hon la upp. Vad som hände? Hennes profil blev avstängd. Det tog veckor innan hon lyckades få tillbaka sitt konto. Sidan som spred det rasistiska innehållet från början fick däremot ligga kvar.

Illustration: Ella Jax

Ett annat exempel på den deplattformering som sker i sociala medier är nedstängningen av konton tillhörande kroppsaktivister som Stina Wollter, ”Varmkorvboogie”, ”Gretanikolina” och många fler. Det dessa konton har gemensamt är att de lägger upp avklädda bilder på kroppar i olika storlekar och former. Tydligen finns det inget så provocerande som avklädda kvinnokroppar som ser ut som kvinnokroppar gör mest, för dessa konton blir nedstängda på löpande band. Men, sedan ser vi ändå hur influencer efter influencer lägger upp samma typ av avklädda bilder. Man använder samma typ av poser, i samma miljöer. Den enda skillnaden är att influencern är smal, oftast vit och har retuscherat bort allt som kan anses vara så kallade ”skönhetsfel” hos en kvinna.

Avstängning av konton är inte den enda typ av deplattformering som sker i sociala medier.

Även profiler inom HBTQ-rörelsen drabbas av deplattformering. Utan förklaring har konton stängts ned, för att i vissa fall vara avstängda till denna dag medan andra fått tillbaka sina konton efter veckor, månader eller år. Trots att man förtvivlat har försökt få svar på varför kontot blivit avstängt så har man inte lyckats.

Avstängning av konton är inte den enda typ av deplattformering som sker i sociala medier. Det är heller inte den farligaste typen av deplattformering. Det är istället nedtagandet av enskilt innehåll.

Varför är det då så farligt? Jo, för att den här typen av deplattformering är svårare att upptäcka och överblicka. Försvinner ett konto blir det väldigt påtagligt för kontots följare, speciellt om kontot är stort. Försvinner däremot innehåll lite här och där, då märks det inte på samma sätt och känns inte lika allvarligt.

Istället för att deplattformera en människa visar bland annat ovan exempel på en strukturell deplattformering av budskap, budskap som rör jämställdhet och antirasism, något som flyger under radarn eftersom det till synes sker sporadiskt.

Merparten av ansvaret ligger på dem som fattar besluten om vilket innehåll som ska tas ned och vilket som får ligga kvar – nämligen de anställda på Facebooks och Instagrams supportfunktioner.

Så, vem ansvarar egentligen för den strukturella deplattformeringen av jämställdhetsrörelsen?

”Det måste ju vara åsiktsmotståndarna”, vill nog många säga. Vilket till viss del stämmer. Det är ju de facto dessa som sitter och anmäler det innehåll som sedermera plockas ned, något det de ju också har full rätt att göra. Men merparten av ansvaret ligger istället på dem som fattar besluten om vilket innehåll som ska tas ned och vilket som får ligga kvar – nämligen de anställda på Facebooks och Instagrams supportfunktioner.

Jag kommer att ägna några av mina kommande texter åt att granska just dessa supportfunktioner och vad som ligger till grund för de beslut som fattas när man stänger ned ett kroppsositivistiskt eller antirasistiskt konto. Vilka är egentligen förkunskapskraven för att arbeta på Facebooks support och vilken utbildning får man när man börjar? Hur är det regelverk utformat som medarbetarna gör sina bedömningar utefter och ges det möjlighet till fri tolkning av detsamma? Finns det någon support i Sverige? Och slutligen, vad blir effekten om en eller flera supportmedarbetare inte är jämställda i sitt beslutsfattande?

Representanter för Facebook har på senaste tiden talat mycket om vikten av transparens. Vi får se om det gäller även nu.

Dela artikeln

Gillar du GARDET? Vi gillar att kunna betala alla våra medarbetare. Och för att kunna göra det behöver vi din hjälp. Stötta oss via Swish – 1234368940 eller Patreon, så vårt oberoende journalistiska och opinionsbildande arbete kan fortsätta. Tack för ditt stöd.

till toppen

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Gardets webb. Läs mer om Gardets integritetspolicy